Gurra ringde nyss och sa något så fint så jag just nu inte kan stoppa tårarna. Dom rinner hejdlöst och jag har absolut ingen kontroll längre.

Nu tar jag ut mig själv på bio (vilket iofs kan göra situationen ännu mer deprimerande) och hoppas att det kurerar något, vad som helst som inte innebär att sitta här ensam är bra at the moment.