När jag tänker på hur mycket jag tränade innan jag åkte hit så får jag lite ångest. Jag har nämligen inte lyft en muskel sen dess. Men mer än ångesten så blir jag ledsen, jag tycker ju att träning är så himla roligt! Problemet är att jag är så bortskämd med bra lokaler och bra träningsutbud till minipris (=gratis, eftersom jag jobbar där).
Jag har aldrig varit en riktig joggingtjej, men nu känns det som det enda alternativet - om jag inte vill hänga i något sunkigt gym alt. betala en årslön för ett månadskort (där satte pappa stopp).

Nu har pappa grejat så att jag möjligen kan bli jympaledare på ambassaden, o ha ett par lunchpass i veckan, vilket verkligen skulle vara roligt. Men nu vill jag verkligen komma i form, och det är nu - inte sen..

Så nu drar jag på mig mina heta tajts och springer ut i regnet, ett varv runt monceau borde jag greja innan jag regnar bort.