Jag är inte på topp idag. Verkligen inte. Känner mig fortfarande som en liten zombie, men nu har huvudvärken slagit till också. 

Pratar med G. på msn, vi var tillsammans i drygt två år fram till i höstas, när jag gjorde slut. Vi började prata igen för ett par veckor sen, och det har kännts riktigt bra. Har alltid hoppats att vi kunde bli kompisar, och nu känns det som att vi är på väg mot det.
Men ibland kommer stunder som känns jättejobbiga. Småsaker som påminner om hur himla mycket vi hade tillsammans. Som idag, när han sa att han hade hittat ett kort jag hade gett honom på hans förra födelsedag.
Ett Me to You-kort, där det står:  "av allt som hänt mig..." (vänder sida) "är du det bästa!".

Och fan. Det var ju så himla sant.
Jag ska hem till sthlm ett par dagar i maj, och då har jag lovat att vi ska ses o ta en fika. Det känns som att jag kommer behöva mycket hjälp efteråt.. antingen så blir det jättebra, eller så blir det känslomässigt sammanbrott. Only time will tell..