Drinkar, högljudda grannar och surkärringar

I mitt hus bor det mest rika pensionärer, och så jag och pappa då. Men för ett par veckor sen började jag märka en förändring. Det började med att jag träffade en ca 25-årig halv-snygging i hissen - nästa steg var att spegeln i hissen var helt nersprejad av vit graffiti. Portvakten satte upp en lapp, vips så var färgen borta och inte ett knyst hördes på ett bra tag.

Men, den senaste veckan så hör jag musik, klampande och snackande - dygnet j*vla runt ovanifrån. Jag vill inte låta som en surkärring, men vi bor faktiskt i ett lugnt och skötsamt område, och att möblera om vid halv 6 på morgonen känns inte helt okej.

Speciellt inte om grannarna betalar mer än 30 000 varje månad för att bo här.

That's all folks. Natti natti.


(Bilden är inte från ikväll, men lägg märke till halvlitets-drinken jag håller i, som jag fick gratis av stans bästa bartender - Henke! Gissa hur glad jag va?)



PS

Hade en riktigt bra kväll; man märker att livet här är annorlunda än hemma i Stockholm när ens sällskap ber hemskt mycket om ursäkt för att vara en sån partypooper som måste dra hemåt vid 3-snåret...


Comments

Post comment here:

Name:
Remember me?

E-mail: (not published)

URL/website:

Comment:

Trackback
RSS 2.0